KUNSKAPSBREV

1:98 April

Belastningsergonomisk bedömning/kartläggning av fem dagcenter inom Örnsköldsviks kommun.

På begäran av FUB och Handikappomsorgen inom Örnsköldsviks kommun genomförde företagsgymnast Gudrun Burland under hösten 1996 en belastningsergonomisk bedömning och kartläggning inom dagcenterverksamheten i kommunen. FUB:s Kunskapsservice gör här ett kort utdrag ur den rapport som avlämnades efter kartläggningen. Ytterligare information kan fås genom Christina Eliasson, tel: 0660-824 84, fax. 0660-820 50. Christina Eliasson är ordförande i Västernorrlands läns FUB.

Personer med utvecklingsstörning som får insatsen daglig verksamhet enligt LSS omfattas inte av arbetarskyddslagen. Därför är troligen den här sortens undersökningar om förslitningsskador och arbetsmiljö sällsynta, om de överhuvud taget förekommer. Undersökningen är därför ETT GOTT EXEMPEL, som visar vad FUB-initiativ kan åstadkomma och som bör kunna användas för att motivera andra kommuner att uppmärksamma arbetsmiljön inom deras dagliga verksamhet.

Syftet med kartläggningen var att få en generell uppfattning om arbetsmiljön speciellt inriktad på den fysiska belastningen på arbetstagarna. När det gäller den inre miljön som ljus, temperatur eller annat görs noteringar om detta för varje enskilt dagcenter. Bedömningen riktar sig till hela gruppen och ej i första hand till den enskilde individen, men individuella situationer som bör beaktas noteras också.

Några utdrag ur den inledande allmänna bedömningen belyser de områden som granskas:

Med mer kunskap om hur rörelseapparaten påverkas av den fysiska belastningen kan personalen styra upp arbetet med hjälp av arbetsorganisationen t ex genom att medvetet växla mellan olika arbetsuppgifter, avbryta sittande arbete efter 30-40 min, ge pausen innehåll mm.

Arbetsmoment med upprepade framåt- och utåtföring av armarna från 30 grader och mer, vilket ofta förekommer vid lego-arbeten, belastar starkt skuldran/axeln. Dessa arbetsmoment bör man titta närmare på och förändra för att minska risken för skador. Symptomen kommer långsamt och smygande.

Synen och belysningen har stor betydelse för bl a huvudets position och kan bidra till att "låsa" huvudet i ställningar som blir starkt belastande för nacke och rygg. Punktbelysningar behövs ofta. Normalt behöver en person som fyllt 40 år dubbelt så mycket ljus jämfört med en 20-åring. Många av arbetstagarna har glasögon och är över 40 år, varför det är viktigt med regelbundna synkontroller oavsett ålder.

En annan faktor som påvekar nacken, men också bröst- och ländrygg, är en dålig hållning. Vissa av arbetstagarna är kanske redan så stela att det ej går att påverka, men det är ändå viktigt att försöka. Förändringar måste tas i små etapper och under lång tid. För att inte förvärra hållningen kan förutsättningarna för sittande och stående förbättras.

Trots bra arbetsstolar sitter många med runda ryggar, det är lätt att sjunka ihop. I sittande ökar normalt belastningen på bl a ländryggens diskar, men med ett svankstöd (5 cm svankstöd minskar belastningen med 35%) blir det en jämnare fördelning på diskarna i hela kotpelaren.

Ett bra sittande är inte lika med behovet av en arbetsstol. Kunskap om hur stolen fungerar och var svankstödet skall vara är en förutsättning för att göra sittställningen så bra som möjligt.

Efter 45 minuters sittande ligger ledbroskets ytor i höftleden mot varandra, vilket ökar risken för skador, och därför bör arbetstagaren då uppmuntras att göra något annat.

En ståarbetsplats, eventuellt med en ståstödstol om det behövs, kan vara en bra lösning för att minska belastningen på rygg och nacke. Nivån på arbetsytan är god om arbetstagaren står eller sitter rakt, ej lutar sig framåt och har axlarna sänkta när arbetet utförs.

Att alltid arbeta nära arbetsmomentet ger kortare hävarmar vilket minskar belastningen på kroppen och risken för skador.

Ett kort "kunskapsavsnitt" som förklarar några av de mekanismer som gör att olika symtom och problem uppkommer bör bidra till att göra personalen uppmärksam på behovet av att vara observant på om arbetsmiljön behöver förbättras.

Förslag till åtgärder - ett exempel.

Arbetsmiljön för varje arbetsgrupp kartläggs och bedöms övergripande. Påpekande om vad som redan är bra utformat och vad som allmänt behöver förbättras görs. Därefter följer en lista med konkreta förslag på förbättringar. Som exempel har här valts utdrag ur en lista för en grupp som bl a arbetar med lego-arbete. ( Listan är ej fullständigt återgiven.)

[Tillbaka till Top] [Tillbaka till Kunskapsmappar]

[an error occurred while processing this directive]