Ett sammanfattande utdrag från FUB:s Kunskapsservice

BARN MED FLERA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR I SÄRSKOLAN

utbildningens effekter och effektivitet.

Ett projekt av Stiftelsen ala

DEL III - FAMILJERS BEHOV - LÄRARES BEHOV

Upplevda behov av råd och stöd hos familjer och klasslärare till barn i särskolan

Lise Roll-Pettersson

Mats Granlund & Anna-Lena Stéenson

 

Inledning

Forskningsprojektet "Utbildningens effekter och effektivitet" , Stiftelsen ala, består av sex delprojekt, som fokuserar på livssituationen för elever med flera funktionsnedsättningar i särskolan. Projektet beskrivs sin helhet i en bok där varje delprojekt har sitt kapitel, men som också innehåller ett inledande kapitel med en teoretisk bakgrund och ett avslutande kapitel med en sammanfattande diskussion.

 

Med Mats Granlund som forskningsledare har även följande forskare vid stiftelsen ala medverkat: Anna-Lena Stéenson, Lise Roll-Pettersson, Eva Björck-Åkesson och Margaretha Sundin.

 

Följande sammanfattning av Siftelsen ala:s projekt "Utbildningens effekter och effektivitet" har utförts av FUB:s projekt Kunskapsservice. Sammanfattningen är på grund av projektets omfattning uppdelad på separata delar som kan läsas var för sig.

Del I innehåller definitioner och bakgrund för hela projektet. Projektrapporten innehåller en omfattande och intressant teoretisk diskussion, vilken i vår sammanfattning endast tas upp där det är nödvändigt för att förstå sammanhanget.

Sammanfattning av Del I och II finns i Kunskapsmapp 2:97.

Rapporten i sin helhet kan erhållas från:

FUB:s stiftelse ala

tel. 08-660 82 84

fax 08-783 00 49

E-mail adress: stiftelsen.ala@ala.fub.se

 

Bakgrund

I landets särskolor har ca 50% av eleverna utöver sin utvecklingsstörning också andra funktionsnedsättningar. Definitionen "barn med flera funktionshinder" varierar mellan olika undersökningar och därmed också det antal personer som uppges tillhöra gruppen. I detta projekt har följande definition använts som bas för avgränsning av gruppen:

 

Elever med flera funktionsnedsättningar definieras som elever som utöver sin begåvningsnedsättning har en eller flera ytterligare funktionsnedsättningar i form av; synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsehinder, autismliknande tillstånd, psykiska särdrag eller autism.(Granlund et al, 1993)

 

Definitionen betonar att minst två funktionsnedsättningar varav en är utvecklingsstörning måste finnas. Begåvningsnedsättningen kommer att påverka i vilken mån eleven kan kompensera de svårigheter andra funktionsnedsättningar ger i samspelet med omvärlden. Hos en person med grav utvecklingsstörning leder detta till att även lindriga ytterligare funktionshinder kan få grava handikappande konsekvenser.

Definitionen innebär också att de elever i grundsärskolan , som kommer att tillhöra den här avgränsade gruppen, utöver sin begåvningsnedsättning har måttlig eller gravare ytterligare nedsättning (dvs lätt nedsättning utesluts) och alla elever med ytterligare nedsättning i träningsskolan tillhör gruppen. Dessa elever undervisas i regel av klasslärare med speciallärarutbildning som är inriktad mot utvecklingsstörning men inte mot andra funktionsnedsättningar

Syfte

Syftet med denna delstudie Familjers behov - Lärares behov är bl a att undersöka likheter/skillnader mellan föräldrarnas och lärarnas upplevda behov, jämföra likheter/skillnader mellan föräldrarnas och lärarnas skattning av barnets förmågor och undersöka föräldrars upplevelse av inflytande över skolarbetet och tillfredsställelse med skolplaceringen.

 

Vilka färdigheter och kunskaper förväntas eleverna i särskolan inhämta under sin skolgång d v s vilka är särskolans mål? På grund av den starka individualiseringen, särskilt vad gäller träningsskolan, kan särskolans mål i vissa avseenden vara oklara. Därmed blir det också oklart vilka kunskaper och färdigheter lärare behöver för att nå de pedagogiska mål för undervisningen som anses viktiga.

Ett sätt att öka kunskapen om vad som anses viktigt för barn med flera funktionsnedsättningar är att fråga personer i barnets närmaste omgivning om vad de anser vara viktiga behov för barnet och sig själva. För skolbarn med flera funktionsnedsättningar har därför föräldrar och klasslärare tillfrågats och samarbetet hem - skola har analyserats.

 

Föräldrars upplevda behov av råd och stöd

 

Den miljö som påverkar barnet mest under uppväxten är familjen, vilket innebär att för att barnet ska må bra måste också resten av familjen fungera. Alla familjer prioriterar på något sätt vad man tycker är betydelsefullt och vilka uppgifter man tycker är viktiga. Familjer till barn med funktionsnedsättningar har ofta fler och delvis annorlunda behov än familjer till barn utan funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att familjen på ett tydligt sätt kan uttrycka behov t ex genom att begära serviceinsatser från habilitering eller genom att diskutera barnets skolgång med läraren.

I de gjorda undersökningarna har föräldrar tillfrågats om de behov de upplever som viktiga. Föräldrar till förskolebarn med funktionshinder menade att det framförallt var informationsbehoven som inte var tillgodosedda. Det gällde dels allmän information om "framtida omsorger eller service", "information om befintliga omsorger eller service som mitt barn kan behöva" och " läsa litteratur om andra föräldrars erfarenheter som har barn med samma funktionshinder". Dels gällde det speciell information om det egna barnet, t ex om hur man "lär barnet nya färdigheter" och om hur man "bemöter barnets beteende".

I studien refereras vid flera tillfällen till en rad internationella, främst amerikanska, undersökningar. Den svenska undersökningen bekräftas på flera punkter av de internationella rapporterna. Skolan upplevs t ex i jämförelse med habilitering och socialtjänst som mera hjälpsam och man finner att familjernas negativa upplevelser av habilitering och socialtjänst relateras till att de där inte får sitt behov av allmäninformation tillgodosett. Resultatet understryker vikten av att habiliterings- och socialtjänstpersonal hjälper familjer att beskriva sina behov utöver det stöd som rutinmässigt ges, t ex avlastning.

För familjer till barn med flera funktionshinder upplevs skolan ofta mer som en nödvändig avlastningsmöjlighet än som en pedagogisk miljö. Vad föräldrar anser att barn med flera funktionshinder ska lära sig i skolan finns ingen djupare kunskap om. En sammanställning av vad amerikanska föräldrar anser om innehållet i de pedagogiska målen visar att för föräldrar till barn med lindriga och måttliga funktionsnedsättningar är färdigheter som läsa, skriva, räkna betydligt viktigare än för föräldrar till barn med grava funktionshinder. För dessa var kommunikativa och sociala färdigheter viktigast följt av ADL-färdigheter. Under barnets hela uppväxt var en god omvårdnad från andra det viktigaste.

Lärares behov av råd och stöd

En tidigare undersökning av de upplevda hjälpbehoven hos förskolepersonal och skolpersonal, som undervisar barn med funktionsnedsättningar, visar främst på behov av information kopplat till elevens funktionsnedsättning och konkreta undervisning eller bemötande av elevens beteende. Även personal upplever behovet av allmän information om framtida service och omsorger och om andras yrkeserfarenheter.

Skolpersonal ansåg sig i större utsträckning än förskolepersonal behöva konkret information om elevens specifika funktionsnedsättning, hur man undervisar eleven, hur man leker och kommunicerar med eleven och hur man bemöter elevens beteende. Man uttrycker också större behov av att träffa rådgivare mer regelbundet.

Behovet av specifik information är avhängigt av svårighetsgraden i barnens funktionsnedsättningar vad gäller avvikande beteende, begåvning och kommunikation, men också av bristen på handledning och rådgivning. I förskolan upplevs detta behov mindre än i särskolan. I förskolan ger förskolekonsulenter regelbunden handledning.

Jämförelser mellan behov hos lärare i grundsärskolan och träningsskolan visar också att läraren i grundsärskolan uppger fler behov av hjälp. Särskilt gäller detta ifråga om det sociala samspelet mellan elever och behov av att ha någon i arbetslaget att tala med. Behovet av detta var således starkare när eleverna hade lindriga funktionsnedsättningar. En förklaring kan vara att den handledning som ges av särskolans konsulenter i huvudsak är inriktad mot barn med grava funktionshinder.

De mer generella informationsbehoven kan troligen förklaras mer utifrån organisatoriskt stöd och skolledning än utifrån barnens funktionshinder. En amerikansk undersökning av varför specialpedagoger i USA säger upp sig visar på just detta. Den visar också att handledning ökade lärarnas känsla av skicklighet och vikten av att rektorerna har en formell utbildning i specialpedagogik. Skolledningens kunskaper och inställning är viktig för att åstadkomma integration, förse specialundervisningen med resurser och främja förståelse hos övriga lärare för elever med funktionshinder

De vanligast förekommande önskemålen om fortbildning gällde fortbildning om specifika diagnosgrupper, kommunikation och samspel samt bemötande av avvikande beteende. Ju gravare funktionsnedsättningar eleverna har desto mindre adekvat upplevs den specialpedagogiska utbildning som klasslärarna fått.

 

Jämförelse mellan föräldrars och lärares uppfattning av barnens förmågor och funktionsnedsättningar

 

Föräldrarnas bedömning av sitt barns förmågor har ofta ansetts skilja sig från professionellas bedömning. Det finns delade meningar om varför det skulle vara så. Några anser att föräldrar förnekar graden av sitt barns funktionsnedsättning, medan andra menar att psykologer och andra specialister underskattar barnets förmågor på grund av de inte har samma möjligheter att bekanta sig med barnet i olika miljöer och över tid.

Behovet av att bedöma elevers förmågor och behov nämns i Särskolans Kursplan (1995). "För att anpassa undervisningen måste bedömning göras av varje elevs behov och möjligheter att tillgodogöra sig erfarenheter och information/.../ utifrån gällande styrdokument utformar lärare tillsammans med elever och vårdnadshavare de konkreta undervisningsmålen för respektive elev. Dessa mål, som utgår från elevernas behov och förutsättningar, är utgångspunkt för lärarens utformning av undervisningens direkta innehåll och undervisningssätt."

Eftersom föräldrar har en bredare kunskap om barnet än vad lärarna har är det viktigt att föräldrarna deltar i bedömningsprocessen. Om föräldrar och lärare skall sätta gemensamma mål kan det därför vara viktigt att undersöka likheter och skillnader i båda parters uppfattning av ett och samma barn.

De resultat som kommer fram i studien visar att jämförelsen mellan föräldrarnas och lärarnas bedömning av samma barn överensstämmer relativt väl, trots att det handlar om subjektiva bedömningar. Den höga överensstämmelsen mellan gruppernas bedömning av t ex barnets begåvning tyder på att föräldrar och lärare bygger sina bedömningar på samma kriterier. Föräldrarna har således en kunskap om begåvningsnedsättningens innebörd som stämmer överens med vad teoretiskt skolade speciallärare anser. Detta är ett bra argument för att föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan delta aktivt i diskussionerna kring specialpedagogiska mål och metoder för barnen liksom för att föräldrar kan fatta realistiska och väl övervägda beslut angående deras barns skolplacering.

Trots läroplanens betoning av föräldrars inflytande över skolans verksamhet är form och innehåll i samarbetet inte särskilt utvecklat. Detta kan bero på att det saknas tradition av att betrakta föräldrar som aktiva samarbetspartners, men också på bristande kunskap om hur inflytandet kan utvecklas. Ska medinflytandet när det gäller barn med funktionshinder gälla den fysiska behandlingen av barnen eller skall det gälla även undervisningens uppläggning och genomförande. Samarbetet kan främjas av att liknande behov upplevs av båda parter.

 

Föräldrars uppfattning av skolans arbete och skolplacering

Som en del av studien gjordes en intervjuundersökning om hur föräldrar vill påverka undervisningen för sina barn och vilken inställning de har sina barns skolplacering. Att föräldrar är aktivt intresserade av och vill påverka sina barns skolgång anses i dagens samhälle som något ganska självklart, men när det gäller föräldrar till barn i särskolan visar det sig att flertalet inte har någon önskan att påverka undervisningen, åtminstone inte när de är nöjda.

Svaren från föräldrarna antyder att om man är nöjd med personen- läraren känner man sig trygg och har då inget behov att påverka. Det verkar som att det är viktigare att man som förälder upplever trygghet med att barnet trivs och har det bra än att man har kunskap om och kan påverka pedagogiken. Flera föräldrar menar att de behöver sina krafter till att arbeta upp kontakter i de verksamheter som inte fungerar.

När det gäller frågan om inställningen till skolplaceringen och val av skolform anser de flesta föräldrar att det är viktigt att själva få välja sitt barns skolform utifrån barnets funktion och sina egna värderingar. Vad föräldrarna främst betonar är att socialt fungerande och omgivningens reaktioner är viktigare än "akademiska kunskaper" som läsning och skrivning. Föräldrarnas kommentarer berör endast i liten utsträckning den pedagogiska verksamheten i klassrummet.

Det bör uppmärksammas att det i denna studie inte har undersökts om föräldrar till barn med lindriga funktionsnedsättningar har andra värderingar än föräldrar till barn med grava nedsättningar. Amerikanska rapporter bekräftar dock att föräldrar till barn med lindriga funktionsnedsättningar mera värderar skolan utifrån i vilken mån den kan tillgodose behovet av att kunna läsa, skriva och räkna.

En viktig slutsats av studien är att föräldrars motiv till önskad skolplacering är högst individuella och endast i liten utsträckning överensstämmer med skolans officiella pedagogiska mål. Det är därför viktigt att föräldrarna i samband med skolstart får hjälp med att beskriva vad önskar att skolan skall leda till för deras barns utveckling.

 

Avslutande konstateranden

Förutom resultaten av de egna enkät- och intervjuundersökningarna har som framgått även en omfattande litteraturgenomgång av främst amerikanska forskningsrapporter redovisats. Litteraturlistan upptar ett 50-tal titlar. Utifrån det samlade resultatet av dessa undersökningar görs följande konstateranden:

[Tillbaka till Top] [Tillbaka till Kunskapsmappar]

[an error occurred while processing this directive]